Jag håller precis på att plöja igenom Vilhelm Mobergs Utvandrarepos, är nu på den sista och fjärde boken: Sista brevet till Sverige. Jag måste säga att de här böckerna är bland de bästa jag har läst, jag rekommenderar dem verkligen! För någon minut sen satte jag mig och läste något kapitel i ovan nämnda bok, och jag var tvungen att ta en paus från boken... Alltså, det som karaktärerna är med om är ibland för svårt att ta in. Det är en sådan misär och de måste hela tiden kämpa för sin överlevnad. Det som är mest hemskt är också att det har hänt på riktigt! Kanske inte exakt som Moberg skriver, men massor av människor utvandrade ändå (var det inte över en miljon?) från Sverige i mitten av 1800-talet, och det är ju inte helt otroliga saker som händer.
Man blir oerhört tacksam för det liv man lever här idag, det går inte att jämföra i någon aspekt. Jag tycker inte att man ska jämföra för mycket heller, för man orkar inte gå runt och vara tacksam varje dag. Men det är viktigt att veta hur de levde och hur de hade det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar